I ett mörker, en stjärna lyser.
På en stig en kvinna går.
Utan kläder med en förlorad kärlek i sitt bröst, frysen hon vandrar, mot ödets spår.
Inget hopp om att finna vägen, vägen mot lycka och liv igen.
Mot sin vilja men i nöd, hon slumrar trött mot något vi kallar för en långsam död.